Vättar

Så fort föräldrarna var borta eller inte i närheten brukade de komma fram. De älskade att leka med barnen och barnen älskade att leka med dem. Vättarna var som små dockor. Det tog lång tid innan föräldrarna fick reda på att barnen lekte med vättarna, men dag berättade en liten pojke om dem för sin mamma. Mamman blev rädd och trodde att vättarna var farliga så hon hällde ner kokade vatten i ett hål i golvet där vättarna bodde. Men det borde hon inte ha gjort för vättarna gav igen. Eftersom mamman hade bränt en vättes lår brände vättarna ner deras gård.

 Man behövde inte vara rädd för att vättarna skulle göra något ont om man var snälla mot dem. Men om man skadade dem eller om det hände något på gården vättarna inte tyckte om kunde det gå illa.
Man kunde inte alltid veta säkert var vättarna bodde eller vad de gjorde. Oftast bodde de under golv men det kunde vara under golvet i huset eller i lagården eller borden. Man kunde inte alltid vara säker så när man hällde ut varmt vatten var det bäst att vara försiktig så att man inte förargade några vättar.
 
Tror du på vättar?

Kommentera här: